Plötsligt en dag händer det som inte borde hända. Det var en vacker vårdag i början av maj. Aladdin hade återgått i daglig tjänst och trots en rad krämpor så strävade han tappert vidare likt Apollo 13. Dömd till undergång men han vägrade att ge upp.
Nu var det inte allvarligare saker egentligen utan mest ganska överkomliga åkommor, många med relaterade till elesystemet. I grund och botten var Prinsen en mekaniskt välfungerande springare, godkänd utan anmärkning av Bilprovningen, med bra bromsar och allt vad som krävs för att åka vidare mot den eviga soluppgången.
Dock har allt en ände och under några dramatiska sekunder upplevde jag hur stackarn helt enkelt försökte ta livet av sig. Platsen var E4 norrgående strax före avfart 159. Det låter som en ganska alldaglig plats för en gammal premiumbil att söka sista vilan på men för er som inte är bevandrade i Stockholmsgeografin kan jag berätta att det är bron vid lilla Essingen mitt i Stockholm. Fyrfilig motorväg och klockan var 09.15 mitt i morgonrusningen.
Precis mitt för platsen där pontonkranen Lodbrok körde in i bron, fast i vänsterfilen närmast betongbarriären blev stället där Aladdin skramlade till varvid kopplingspedalen bottnade och ett ihärdigt klompeliklomp spred sig från de undre regionerna. Ingen drivning oavsett vad jag gjorde med växelspaken och överhuvudtaget var bilen ungefär så död som bara en bil utan drivning kan kännas.
Alltså, innan bilen stannat helt så hade jag sträckt mig efter portföljen, halat fram försäkringsbrevet och börjat fundera på vart man ringer. Ungefär samtidigt slog det mig att man kanske borde ställa ut en varningstriangel men när jag vände mig om stod redan trafiken stilla på större delen av E4 så långt jag kunde se bakåt. Förlåt alla ni som kom sent till jobbet den dagen, ni kunde ju inte veta att det var en celebritet på deken som var orsaken. Hur som helst, efter några minuter kom två vägassistansbilar som hjälptes åt att blockera E4 och att släpa undan bilen så att trafiken kunde komma igång igen. Jag faschineras fortfarande av hur det blir stopp i MOTSATT riktning på grund av titt-köerna som omedelbart uppstår.
En väl tilltagen oljefläck och några okända metallföremål på E4 var därmed det enda spår som återstod av Aladdins plötsliga infall. Efter en kortare resa på flakbärgare genom Stockholm och vidare felsökning så stod omfattningen klar; något mycket otrevligt hade inträffat i växellådan.
Ett spontant basläger upprättades i baren på hotell Amani där jag med hyrd Internetlina satte igång att söka en lösning på problemet "död-bil-i-främmande-stad-långt-hemifrån". Redan efter en halvtimme på NordicAudi kom några trevande propåer om lämpliga ställen att förvara vraket men efter 54 minuter hade prinsen fått ny ägare.
Hur
det hela började kan du läsa mer om här
Lottas
sista hyllning till pappas gamla bil